En halvokej dag
Idag har jag kännt mig lite krasslig (har haft ont i huvudet, ont i halsen och ont i öronen) så jag fick ta en ipren i skolan. Nu känner jag mig bättre så jag hoppas att det bara var något litet och att jag inte blir sjuk. Jag har ju klarat mig hitills, vilket är rätt bra med tanke på att alla runt omkring mig både i huset, på bussen och i skolan verkar vara sjuka. Jag håller tummarna för att jag ska klara mig!
Måndagar är rätt sköna för då börjar jag inte förrän vid 11 och det var knappt några på bussen när jag åkte till skolan. Vi gick igenom en av de kommande uppgifterna på den ena föreläsningen och då kände jag att det här klarar jag inte. Efter föreläsingen fick jag gå tre varv runt den stora dammen (som är med på bilderna från ett inlägg ifrån förra veckan) för att lugna ner mig och lyckas övertala mig själv att det inte är någon ide att stressa upp sig för uppgiften nu, den ska inte vara inne förrän 14 okt. I såna här lägen önskar jag att jag hade förmågan att tänka att allt löser sig istället för att genast intala mig själv att jag aldrig kommer klara det, att allt är för svårt eller att det kommer komma en atombomb så att jag inte kommer till skolan (det finns en hel del nackdelar med att ha livlig fantasi kan jag säga...). Efter min andra föreläsningen åkte jag hem och har suttit och pluggat. Jag hade tänkte sätta mig med den nya uppgiften redan ikväll, men jag känner att någon måtta får det vara på ångesten och väntar till imorgon istället. Nu ska jag ta det lugnt resten av kvällen och läsa en bra bok. Och imorgon är det en ny dag, då jag dessutom måste gå upp tidigt då det fortfarande är strejk (men nu har de bytt dagar, så det är inte bara torsdagar och fredagar längre, den här veckan är det tisdag och onsdag men nästa vecka är det måndag, onsdag och fredag) så jag kommer gå och lägga mig tidigt ikväll.
